Kognitiva metoder och teorier

 

 

KBT

Som terapiform utmärker sig KBT genom närheten till vetenskapen. I KBT vill man ha stöd i modern psykologisk forskning. Förståelsen om patientens problematik utgår från forskning av hjärnan, våra beteenden och av psykologiska processer.

 

Metoderna vi använder är noggrannt vetenskapligt utprövade och effektiva för just de problem man har. Som patient som går i KBT kan man alltså känna sig trygg med de metoder som terapeuten använder.

 

Det terapeutiska arbetet vilar på relationen mellan terapeut och klient. Steg för steg undersöks klientens negativa inre dialog samtidigt som klienten lär sig identifiera sina dysfunktionella scheman utifrån tidigare erfarenheter.

 

KBT fungerar också som ett paraply för ett antal evidensbaserade metoder som beskrivs till höger

 

 

Schematerapi

KBT är idag förstahandsalternativet vid behandling av en rad psykiska problem. Schematerapi kan ses som en vidareutveckling av KBT anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där traditionell KBT inte visat sig effektiv.

Till skillnad från traditionell KBT har schematerapi bland annat större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen.

Vårt beteende i olika situationer påverkas till stor del av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer. Uppfattningar och erfarenheter som kan vara både medvetna och omedvetna. Begreppet ”schema” är det samlande begrepp som används för att beskriva dessa fenomen, därmed namnet schematerapi.

Att identifiera och jobba utifrån dessa scheman är både påtagligt och effektivt då det kan användas för att konkretisera något som känts oöverstigligt, eller omöjligt att ta tag i.

Anknytningsteorin

Forskningen kring hur mänskliga relationer fungerar har pågått i sextio år. Genom att studera barn och vuxna har man lyckats kartlägga många av de faktorer som spelar in när vi människor försöker knyta känslomässiga band till varandra.

 

Anknytningsteorin bygger på upptäckten att vi människor lär oss skapa relationer redan från när vi föds. De kunskaperna vi skaffar oss och hur relationer fungerar använder vi sedan resten av livet. När du träffar någon som du tycker om använder du samma beteenden för att skapa närhet till den personen som du gjorde i relationen till dina föräldrar när du var liten. Detta spelar roll för hur lätt eller svårt vi under resten av livet har för att skapa närhet till andra.

 

ACT (Acceptance and Commitment Therapy)

ACT sällar sig till medlemmarna i den nya utvidgade kognitiva beteendeterapin, lite populärt kallad den tredje vågens KBT. Det utmärkande för denna nya våg är just införlivandet av tekniker och förhållningssätt som syftar till att hjälpa klienten på till synes oförenliga sätt. Att acceptera - att ha och stå ut med - inre obehag och smärta för att kunna förändra och gå framåt i livet, skiljer sig nämligen från inställningen att smärtan först måste bort för att livet ska kunna levas.

 

Mindfulness/medveten närvaro

Mindfulness är den förmåga eller medvetenhet som utvecklas genom att avsiktligt, uppmärksamt och utan att värdera eller döma observera saker och ting som de är i stunden, här och nu.


Det innebär att närma sig varje situation med öppenhet, även om man märker att den väcker vissa obehagliga känslor inombords, till ex rädsla. Det innebär att koppla bort den mentala autopilot som styr så mycket av ens tid och liv – till exempel grubblerier över det förflutna eller oro för framtiden - och istället med full uppmärksamhet göra sig lyhörd för hur saker och ting är i stunden, här och nu.

 

Mindfulness handlar om att ges möjlighet att ändra förhållningssätt till tankar , känslor och upplevelser snarare än att ändra innehållet i dem.